Väntar igen. Nu är det på att middagen ska bli färdig och att Janne och Mattias ska komma hem. Satt och läste lite på gamla inlägg och hittade inslaget om den trevlige farbrorn som bor i en av mina trappor. Han var på G strax innan jul. Berättade att han och frun skulle flytta till en ny lägenhet. Skönt för er, svarade jag. nu slipper ni alla dessa trappor, de bor på tredje våningen. Han var så trevlig just då så jag undrade för mig själv om han var så lycklig för deras nya lägenhet att han glömde sina beska kommentarer. Han fortsatte att berätta om lägenheten så jag började slappna av. Men just i det läget tog farbrorn sats och frågade om jag visste vad det bästa var med flytten? Nej, svarade jag lite försiktigt. Och då kom det....jo det är att jag slipper dig,god jul sedan gick han. Kvar stod jag med lång näsa, kunde ju ha sagt att jag städar på det nya stället också men man är ju alltid efterklok. Kommer faktiskt att sakna honom. Middagen färdig. Over and out.

Väntan.
Just väntan är inte en av mina favoritsysselsättningar. Sitter här och väntar på Celsius. För en gångs skull är jag uppe i tid, gick upp halvåtta vilket är tidigt för mig, släppte ut Celsius för jag räknade med att han skulle komma in innan jag är färdig. Men icke, har nu suttit och väntat i en timme. Har varit ute och kallat på honom. Antingen har han fångat något smaskigt eller spelar han döv. Fan, nu kunde jag städat minst två trappor.
Ibland har vi diskussioner här hemma om just tid. Janne vill gärna vara ute i god tid och jag kör iväg precis i sista stund för att slippa vänta. Hur roligt är det att sitta i väntrummet hos tandläkaren t.ex i tio minuter och gruva sig. Gör det ont, vad kostar det, har jag hål? Visst är det bättre att komma precis när tandsköterskan står i dörren och ska precis kalla in en. Ni vet den där kvarten är guld värd för mig. Den utnyttjas till fullo till Jannes stora förtret.
VAR BLIR KATTFAN AV?
Det är kanske tur att jag har ett sånt jobb som jag har, börjar när jag själv känner för det. Eftersom jag gillar att dra mig på morgnarna passar det mig utmärkt. Utom idag. Vi köpte varsin ny väckarklocka, jag har inte haft någon det sista året, därför tänkte jag prova den just i morse. Janne hade ställt in den på halvåtta utan att fråga mig om vilken tid jag ville gå upp, han är så förtröden, tyckte väl att det var en bra tid att börja med. Nu sitter jag här, vad hade jag för nytta av att gå upp tidigt? Hädanefter kommer jag bara att använda den för att se vad klockan är.
TJOHOO, nu kommer han.
Over and out för denna gång.

Hej igen.
Nu är sommaren slut och jag får tid över till att skriva lite på min blogg. Det har varit en fantastisk sommar med trädgård, lite resor och familjeskötsel. Vi har gjort en trevlig resa till London där vi under fyra dagar försökte se så mycket som möjligt. Tyvärr gick inte det, det behövs många fler dagar till det, det är en helt otrolig stad, puls till max. En liten dos åt gången av London räcker för mig, tänk att bo där alltid, fy f....... stå packad som en sardin i burk var gång man ska åka tunnelbana, det botade nästan min cellskräck, rusa iväg för att hinna till nästa ställe och alla dessa människor. Olika språk rusar genom ens hjärna konstant. Vi var på en trädgårdsmässa i Hampton vilket vi kunde varit utan, trodde vi skulle få se uppbyggda små
trädgårdar, tyvärr var det mer försäljning av trädgårdsprylar och blommor. Okej, några uppslag fick vi som ska försöka genomföra här hemma någongång.
Vi såg de stora turistattraktionerna som Big Ben, London eye, Buckingham Palace och det bästa av allt var turen på Themsen. En underhållande guide som visade allt som man bara läst om. Sen landade vi i lugna Finja där man njöt av lugnet, har fattat att jag inte är en stadsmänniska.

Något som jag aldrig har gjort innan har jag också hunnit med. Det är att jag varit på två allsvenska fotbollsmatcher. Hur fantastiskt är inte det. Den första såg vi i Kalmar, där givetvis Kalmar var det ena laget och det andra var..............ja så intresserad är jag. Den andra var i Helsingborg där de spelade mot Kalmar, mycket lättare att komma ihåg. Som ni förstår tittar jag inte så mycket på fotbollsmatchen utan det är allt runt omkring. Höra på hejarklacken är halva nöjet. Det går en hora på linjen skallade ganska ofta. Vad det blev i matcherna går säkert att läsa i någon tidning.

Det där med att sommaren är kort stämmer verkligen. Nu sitter man mest inne och kurar fast det är mysigt det med. Idag ska jag åka och se Ladies night i Helsingborg med mina flickor Malin, Mia och Ida. Det ser jag verkligen framemot. har hört att det ska vara sevärt men det får jag hoppas att jag får valuta för hela pengen. På tal om hösten så måste jag göra ett inlägg i det svenska rättsväsendet. Nu har ju skolorna börjat och en dag var jag ute och .......... då några pojkar i 10-års åldern passera förbi. Lyssna på deras skratt och prat lite förstrött då den ena av grabbarna börja berätta om killen uppåt landet som hjälpte en kvinna som blev överfallen av en störd kille. Kvinnan kom körandes i sin bil då mannen ställde sig framför bilen, hon backa och körde fram för att bli av med honom, då rycker han upp bildörren och kommer in och attackerar kvinnan. Samtidigt kommer den räddande killen och rycker ut killen ur bilen som gör motstånd vilket gör att den andre måste försvara sig och klipper till dåren med domkraften två gånger. Den här lille killen berätta historien med inlevelse och avslutade med att säga:
Vet ni vad han som räddade tanten fick för straff, jo, ett års fängelse och massor av pengar i böter och dåren fick bara betala åttatusen kr, det är inte klokt, det är sjukt.
Hörde inte vad kompisarna svarade för de hade hunnit en bit ifrån mig. Men visst är rättsväsendet sjukt när tioåringar är mycket klokare än vuxna utbildade människor. Hade den räddande killen bara slagit en gång hade det varit självförsvar, nu slog han två gånger och då blev det uppsåt att skada. Så nu vet vi det att om vi blir attackerade får vi bara slå en gång och sedan troligen bli grovt misshandlad eller t.o.m. dö annars får den attackerade hårdast straff.
Over and out, I`ll be back.

Jakten på det gula........

Vi har nu bott i detta huset i snart åtta år och hela denna tid har min jakt på det gula pågått. Som väl är är det bara på sommaren och mest i början då detta gula fanstyg uppstår. Det första året vi bodde här hade det gula total makt över hela tomten. Grannarna klagade över att de fick in skiten på deras tomter. Jag spikade mig en kvadrat av gamla brädor som jag lade ut på gräsmattan och systematiskt flyttade efter att inom kvadraten uttrotat det gula. Hela den sommaren höll jag på. Nästa sommar såg det lika djävligt ut och grannarna fortsatte att klaga. Envis som jag är fortsatte jag att försöka bli kvitt det gula. Fjärde året bestämde vi att gräva upp gräsmattan på framsidan och lägga singel istället. Den sommaren gick åt till att gräva upp allt gräs och med det det gula förhoppningsvis.
Året därpå var framsidan singelbelagd,dags att ta itu med baksidan. Kämpade vidare med det gula. Det blev ett stående skämt för grannarna att trakassera mig. De frågade om jag ville ha lite fröer av det gula nu när jag inte hade några på framsidan. Det blev ett antal långfingrar till de omtänksamma grannarna.
Nu på det åttonde året börjar jag få bukt på eländet. Det beror mest på att vi inte har så mycket gräsmatta kvar, men fortfarande finns det några envisa gula kvar. Som det sägs så vinner den starkaste och det kan jag med säkerhet säga att det är jag. Jag ska vinna även om det ska kosta mig blod, svett och tårar. När jag efter att gått min vanliga runda i trädgården och plockat dagens skörd så är det precis som de riktigt ska tära på mitt psyke och slå ut bakom ryggen på mig. Kom an bara, jag ska vinna och jag är djävligt nära. i värsta fall får vi väl slopa gräsmattan helt.
Som ni måste förstå så pratar jag om den egentligen vackra gula maskrosen, men den är som vackrast när den står i full blom på en äng och fan inte i min gräsmatta.
Over and out.

Hagalen

Idag fick jag ett samtal om att jag hade en sommarpresent från jobbet att hämta på ett kontor i stan. Jättespännande, brukar få fina grejer. Jag skulle ändå in och jobba och passade på att hämta den då. allting gick bra ända tills jag skulle slå in koden till larmet, fick ett totalt hjärnsläpp, kom inte ihåg koden, slog in en i mitt tycke bra kod, djävlar vad det tjöt. Trumhinnorna riktigt dallrade i öronen, provade ett par till innan minnet kom tillbaka och det slutade tjuta fast inte i mina öron. Hittade min present, en liten sketen paket innehållande en liten sketen ficklampa som ska sitta i nyckelknippan. Så mycket besvär bara för att man är hagalen. Besviken slog jag in den rätta koden och avlägsnade mig från kontoret (den är nu uppskriven).
Jag har äntligen börjat måla köksskåpen som vi fick av vår granne. De ska sitta i tvättstugan. Var inne på Cheapy och köpte mer färg, skulle också ha schabloner som också ska sitta på skåpen. Givetvis hitta jag inga utan fick fråga en herre om de hade några. Nötet frågade vad jag skulle med de till. måla så klart. Jaså du målar, då kan du komma hem till mig och måla, jag bjuder på mat och vin om du kommer. Din lille snuskhummer, du vänta dig säkert något annat också. Jag betala mina grejer och gick ut, han ropade efter mig, ha en bra dag. Köss mig någonstans där jag är som högst när jag plockar ogräs, tänkte jag. Körde vidare till en annan butik och hittade jättefina schabloner.
Nu börjar det bli fullt av krukor i växthuset. Jag har satt alla mina dahlior, sått tomater, gurka och en massa andra blommor. Det är jätteroligt att gå ut var dag och se hur det växer. Janne klagar lite för det finns inte så mycket plats att sitta längre. Han kan vara lugn, så småningom ska ju krukorna ut. Där kommer nog att klämmas några bir i sommar.
Det börjar närma sig att Mattias ska komma hem. Ska städa på hans rum för Celsius har hårat ner allting. Han har levt som en kung med ett eget jättestort rum och en egen jättestor säng. Ligger därnere och trycker hela dagarna och är ute och rumlar om nätterna. Det ska bli riktigt roligt att träffa min lille påg igen.
Over and out.

Varför just jag?

Jag tillhör den gruppen av människor som kan klanta till det nästan omöjliga. Igår kunde inte Janne vara ute pga. sin allergi, stackarn. Han undrar då om jag kan vattna lite i trädgården. Okej, det fixar jag. Hade lite besvär att dra ut trädgårdsslangen, fanskapet slog knut på sig själv, fick på vattnet och vattnade enkelt. Sedan började eländet, skulle flytta vattenspridaren till nästa ställe, då lossnar slangen från spridaren och fullkomligt dränker mig i iskallt vatten. Istället för att springa och stänga av vattnet försöker jag ta fatt på slangen som betedde sig som en arg skallerorm, vilket resulterar i att jag åter får en kall dusch, totalt hjärnsläpp. Efter ett tag kom jag faktiskt på det. Grannen hade suttit och tittat på och fått sig ett gott skratt.
En annan gång skulle vi köpa en liten present, vi körde in till stan för det hade öppnats en ny liten affär som säljer allt möjligt. När Janne fick se vad det var för affär sa han till mig att ta det lugnt och röra mig sakta så jag inte välte ner något. Något förnärmad gick jag först in i affären, vem tror han att han är egentligen. Liten bit in i affären såg jag något uppe på en hylla som skulle kunna passa, sträckte upp armen för att ta det, missbedömde avståndet och rev givetvis ner en glaspryl som förde ett otroligt väsen när det rasa ner. Tittade på Janne, hade han kunnat göra sig osynlig hade han gjort det. Biträdet kom fram och plocka upp glasprylen, det var helt.Fattar inte varför Janne blir så uppjagad för, han vägrar numera att gå in med mig i för små och trånga affärer och skulle vi gå in i t.ex. en porslinaffär håller han ett långt förmaningstal innan. Det är lugnt svarar jag, det ordnar sig, jag vet ju att han går efter mig och fångar upp allt som jag river ner.
På en julresa till Tyskland för ett antal år sedan så skulle vi klä upp oss för att äta en god middag på kvällen. När jag skulle ta på mig skorna visade det sig att jag hade tagit med mig , jag hade två par pumps, en sko av varje sort. En med hög klack och en med låg klack. Det positiva var att båda var svarta. Gissa om det såg roligt ut när jag linkade ner till middagen, kunde ju inte ta vinterstövlarna till kjol.
Detta är bara en droppe i Finjasjön av vad jag kan klanta till det för mig men man har ju ett glatt humör och tar det mesta med en klackspark, vitsigt va?
Over and out.

Här igen

Nu är jag här igen. Har varit tvungen att hålla upp med bloggandet ett tag för vår dator har lagt av och jag och laptopen står inte på så bra fot med varandra. Men nu sitter jag här med den lille skiten och givetvis fick jag ringa Janne för att komma in i skiten, nåja man vänjer väl sig. Har också haft annat för mig, trädgården behöver ju lite tillsyn. Just nu har jag fyllat fem sopsäckar med trädgårdsavfall, grannen erbjöd sig att ta dessa till soptippen, tack Bengt. Det riktigt kliar i fingrarna av att få klippa rosorna men tyvärr är det för tidigt, björken ska ha musöron innan dess.
Träffade den trevlige mannen i trappan igen. Det första han säger är att här kommer han i godan ro och ska gå in i trappan och där står jag ivägen. Jag skrattade åt honom och fick då kastat i ansiktet ja skratta du sa han, det gör inte jag när jag ser dig din lilla tössnärta. Antingen är han gammal som gatan (ser inte så lastgammal ut) eller ser han illa. Fick en klapp på axeln och en önskan om en bra dag.
För några veckor sedan var jag längst upp i en trappa då jag hörde några komma in i trappan med en massa fnitter och glada rop. Jaja det är väl några tonårsflickor, döm om min förvåning när jag kommer ner och det står två äldre damer där. När de fick syn på mig skratta de ändå mer och sa att du tror väl vi inte är riktigt kloka men vi har haft en underbar dag. De hade varit på utflykt, damen som var yngst hade kört hon var ju bara 84. De berättade vidare att de gjorde sådana små utflykter då och då, vi kan ju inte bara sätta sig ner och vänta på liemannen. Den andra damen som var 86 berättade att hon hade sambo men han fick inte följa med för han sinka dem lite. Vilka underbara damer.
Också för ett tag sedan fick jag gå in i en lägenhet och kolla ifall lägenhetsinnehavarens objudna gäster hade gått hem. Han sa att de höll ett sånt djävla liv att han inte kunde vara där. Det hör till saken att han berättat för mig innan att han hade fått så stark medicin så han fick hallucinationer. Jag trava in i lägenheten, där fanns inte en kotte, ut igen och talade om det för honom, då har de säkert klättrat ut genom fönstret sa han. Sedan fick jag leta upp hans kamera som han trodde att fantasifigurerna snott, men som han själv gömt i en låda. Som väl är mår han bättre nu fast det är lite komiskt när det händer.
I förra veckan visade en annan hyresgäst sin samling av kaffekannor som hon skulle göra sig av med. Lite ledsen berättade hon att det var bättre hon gjorde sig av med dem själv än att barnen bara skulle slänga dem en gång.
Ja, så ser ofta mina dagar ut. Man får en titt i andras människors liv och de berättar och visar gärna.
Over and out för denna gång.