Två har blivit fyra igen

Efter att våra två sista hemmavarande barn flyttat har vi njutit av att bara vara två. Nu är familjen Karlsson utökad igen. Först med Celsius, som bott här ett tag nu, och just idag med Olof. Celsius har acklimatiserat sig bra, han vet vilka regler som gäller. Äta och sova inne och andra behov görs ute. Har försökt få han att förstå att vi vill inte ha bidrag till middagen. På sommarhalvåret har han en förmåga att lägga små söta döda fåglar framför fötterna.
Varsågod, du kan steka upp den lite lagom tycks han vilja säga. Men med lite mer träning ska vi nog kunna plocka ur honom dessa dumheter. Han får lära sig att äta vad som bjuds. Ett annat stort problem är Celsius nattarännande. Har man fått en tid tycker jag man ska hålla den. Jag får väl hänga på honom en klocka som ringer när det är tid att komma hem.
Allt detta blir nog en omöjlighet med Olof. Okej, något nattarännande blir det ju inte för han blir där han sitter. Men att lära honom något blir svårt, räddare krake får man leta efter men med idog träning kan han kanske klämma fram sitt namn. Önsketänkande.
Ett annat problem är att Celsius och Olof inte kommer att tycka om varandra. Har redan sett en kraftmätning idag då jag kom hem med Olof. Celsius satt på golvet och stirrade på Olof medans svansen slängde hit och dit. det gör den när han funderar på nästa steg i sitt drag. Vad han hade i tankarna förstod jag omgående. Hur ska jag komma åt den lille fan?
Olof glodde tillbaka och tänkte låt inte den jävern komma innanför buren för då är jag ett minne blott.
Nåja vi ska nog få dem att förstå att på varandras revir rör vi oss inte. Celsius är en grå katt som Mattias kom med och Olof är en gulgrön undulat som varit vårt barnbarns. Ni förstår väl dilemmat. Over and out.

En liten, liten gube

Känner ni till dessa små, små gubar, inte små gröna gubbar utan små gubar som kör sina bilar och tror de äger vägen. För det mesta har de en hatt nerkrängd över öronen så att de kan stänga ute andra bilförare. Fenomenet med dessa små gubar kan inträffa bl.a i rondeller. Man kommer körande in i rondellen och lägger sig i rätt fil för att svänga av det hållet man ska till, använder blinkers, på andra sidan om en kör en liten gube som man tror ska vidare i rondellen. Ack vad man bedrar sig, när man minst anar det så kastar guben sig in framför en så man får tvärnita. Guben märker inget utan kör vidare i godan ro. Oh jag blir så trött.
Jag körde för ett tag sedan på 21:an, innan mitträckena blev uppsatta, då jag hamnade bakom en bil som höll ungefär 60 på 90 väg. Det var en riktig bromskloss. Låg efter ett tag men blev lite otålig och blinkade med ljuset, flytta dig lite så att jag kommer förbi. Resultatet blev att bilen flyttade sig närmre mittlinjen. Vi kom fram till en raksträcka och jag blinkade med ljuset igen och drog förbi honom. En liten gube med hatt. Vilket misstag jag gjorde, guben fick blyfot och körde ända upp i baken på min bil, tutade och blinkade med ljuset. Såg ibackspegeln att munnen glappade oavbrutet och ena handen hötte han mot mig frenetiskt. Han följde efter mig en bra bit mot stan, då höll han minsann inga 60 längre. Typiskt en liten gube som försökte sig på polisens arbete.
Numera när vi är ute och kör och det händer en lustig incident brukar vi kolla om det är en liten gube med hatt. Jag har oftast rätt. Brukar hålla reda på Janne så att han inte blir en liten gube med hatt i trafiken, han har lite tendenser speciellt i rondeller. Därmed inte sagt att vi tjejer och tanter kör på något sätt bättre än motsatta könet men jag tycker att vi har lite bättre omdöme när det gäller trafikvett.
Jag har ialla fall lärt mig att blinka på framförvarande fordon gör man inte, det kan sitta en liten argsint gube med hatt i den bilen. Over and out för denna gången.....

Älskade kattfan

Vår älskade lille katt Celsius har fått mask. Fruktansvärt äckligt men måste åtgärdas. Körde in till stan och köpte medicin. Förra gången det hände köpte jag tablettform och med Mattias hjälp sköt vi ner tabletten i halsen och allt blev bra. Denna gången blev det i flytande form för Mattias är inte hemma och min äkta hälft är till ingen nytta när det gäller sådana här grejer. Tog fram Celsius älsklingsrätt, räkor, och hällde över medicinen, vad gör kattfan, vänder ryggen till och går ut igen. Snälla Mattias kom hem. Jag har fortfarande inte fått i katten medicinen. Får söka hjälp av grannen.
På tal om hjälp av den äkta hälften så påminner det mig om en händelse som ligger några år tillbaka i tiden. Jag hade jobbat sent, när jag kom hem sitter hela familjen runt köksbordet med dystra ansikten. De talar om för mig att det sitter en mus i fällan som jag satt i vaskskåpet. Okej, det kunde jag väl ta men när de säger att musen lever får jag nästan slag. Varför i himlens namn har ni inte tagit den då? undrar jag. Nej, nej det var ju jag som satt fällan så då får jag själv ta den. Alla utom jag lämnar köket. Vad i hela fridens namn ska jag göra, måste ju ta musen, hörde hur den slog i skåpet. Plockar fran en grilltång och tar fram pallen till skåpet och ställer mig på pallen. Öppnar försiktigt dörren, oh djävlar, musen är bara till hälften klämd i fällan. Förbannar min djurplågarfamilj, den stackars musen har säkert legat där länge. Lyckades få tag på fällan med grilltången och musen hängde med. Ni måste förstå att det var ett konststycke, stå uppe på en pall och och öppna ett vaskskåp.
Kom precis på att jag har dödat förr, jag fick ju ta ut musen och slog ihjäl den mot stenplattorna. Som väl var dog den direkt. Slängde både mus och fälla i soptunnan sedan gick jag in och skällde ut min familj.
Nåja så illa ska det inte gå för kisse lille, ska nog få i honom medicinen. Måste bara berätta om musen vi hade i garaget. Som ni förstår så gick Janne ut när musen kom in. Malin skulle ta ut musen från garaget och vi andra stod utanför på behörigt avstånd. Vi hörde Malin springa runt i garaget och försökte fånga inkräktaren. Helt plötsligt kommer musen ut genom dörren, springer mot Malins kompis, hon står kvar och lyfter bara ena foten så att musen kunde springa under den. Vad hon inte vet är att musen gör en tvärvändning bakom henne och kommer tillbaka just när hon sätter ner foten. Kras, smack, splasch. Malin kommer ut och får se eländet och skriker din jävla musdödare. Väldigt ledsamt för musen men väldigt komiskt för oss andra.
Over and out.

Idag har jag dödat.

Jag hade precis kommit hem från jobbet då det ringde på dörren. Utanför står killen som säljer fisk. Han har varit här ett antal gånger och jag har lyckats krångla mig ur att inte köpa, har inga pengar hemma eller vi äter inte så mycket fisk. Killen är helt otrolig att prata för sin vara. Denna gången köpte jag för jag hade hört av grannarna att det var billigt att köpa av honom och faktiskt hade jag pengar hemma. Jag köpte spätta för 140 kr, 2 kg. Innan han gick garantera han igen att den var alldeles färsk, de ligger i bilen och slår. Trodde han skoja så jag sa till honom att han skulle ge dem konstgjordandning. Han lovade det och sa att han skulle till och med pussa dem till avsked.
Jag fick min påse och gick in och tänkte att jag måste ta huvudet och fenorna innan jag lade dem i frysen. Gick ner i källaren och hämta ett par gummihandskar, det är ju äckligt att ta i och hala är dom. Tog fram den vassaste kniven och gick till verket. De tre första gick bra, såg ut som ett blodbad på vasken. Det hände när jag skulle ta tag i den fjärde, den slog med fenorna när jag försökte greppa den. Herregud, håll på att göra ner mig. Fick så småningom upp den på skärbrädan, där låg den och titta på mig och darrade i fenorna. Det här måste gå snabbt, sträckte mig efter saxen och klippte snabbt av huvudet. Ett sånt fruktansvärt djurplågeri, Killen kunde ju åtminstone ta dö på dem själv. Tänk er att det här ska jag leva med i resten av mitt liv. Horribelt, värre än den värsta actionfilm. Today I killed a fish I didn`t know eller I kill fish for money but you are my friend so I kill you for nothing.
Ps, resten av spättorna var döda och ligger nu i frysen. Over and out till nästa gång.

På gång igen....

Efter att ha haft en nära döden upplevelse i form av en jätteförkylning är jag igång igen. Har bara lite hosta och förkylningsblåsor kvar. Jag brukar inte titta på reklam (då duschar ju jag) men jag måste berömma Compeed munsårsplåster, de är kanon och de syns verkligen inte. Har varit i stan med mor idag, hon skulle till ögonkliniken, det är inte lätt att behöva bli mor till sin egen mor, hoppas mina barn slipper det. De brukar säga att de ska nog hitta ett hem till oss någonstans annars får det bli ättestupan. Jag hade tänkt att vi skulle få tillbringa en vecka hos dem var och sedan börja om igen. Risken är väl att det går bra i en månad men när vi sedan börjar om igen hos den förste så möts vi av nerrullade persienner och låsta dörrar. Uteliggare nästa steg. Nåja det finns väl en lösning till det också, behöver ju inte ta ut ålderdomen i förskott, är ju bara 44 år.
Vi var på Malmömässan i helgen, mest intresserade av trädgård. Det var en liten besvikelse men hade i alla fall ett japanskt lönnträd och dahlior med mig hem. Har också beställt ett citronträd och ett mandarinträd som jag ska ha i växthuset. Dvs om jag får plats med något där för Janne inbillar sig att han och de manliga grannarna ska sitta där och insupa miljön med whiskey. De har till och med döpt huset till KaJan. När huset var byggt av Janne och grannen Kaj hann de inte mer än att sätta dit sista glaset förrän det invigdes med hjälp av några andra välvilliga. Då tog jag min vattenkanna och öppnade dörren och sa att här är visst några plantor som behöver vatten, tittade mig omkring, misstog mig, allt var visset.
Over and out.

Lyssna för fan......

Idag känner jag för att skriva om människor som inte har tid att lyssna på andra utan älskar bara sin egen röst och åsikter. Det finns inget värre än personer som bara babblar på om sina upplevelser, familj och tycke och smak utan att höra på om någon annan vill säga något. Jag träffar på en hel del såna i min närhet. Ibland är man sprängfylld av att behöva berätta t.ex något som hänt i familjen, kanske en resa. Man hinner knappt börja förrän ickelyssnaren drar igång, jag kommer ihåg när NN gjorde den resan och när NN sa det. Eller ni skulle åkt dit istället för det sa NN att det var mycket bättre. Eller när man får höra samma sak om och om igen. Gud i himlen vad trött jag blir. Det värsta jag hört var en gång på semester. Då personen ifråga sa att nu ska vi ha jätteroligt och känner ni för att göra något själv så säg till. Var och en gör som den vill, läs var och en gör som den vill men det är bäst ni gör som jag vill. Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Såna människor väljer man bort för sin egen sinnesfrid skull.
Jag har också hamnat i såna läge då jag ska försöka göra ett inlägg. då höjer den andre personen sin röst för att överrösta inlägget. Då tänker jag ta dig i brasan, jag behöver inte dig.
En gång höjde jag faktiskt rösten och sa tyst! nu är det jag som pratar, det sotar jag för än idag.Med detta vill jag ha sagt att ta er tid att lyssna, älska inte bara er egen röst. Jag själv är inte perfekt men jag försöker i alla fall
Nu börjar en härlig tid med blommor och blader. Har idag planterat fjorårets pelargonier, satt nya frö, pelargoier och flitiga lisa. Det ska bli spännande och se hur många som gror. Over and out för denna gången.