Jag har fått en ny idol på lite äldre dar. Marcus Birro, krönikör i bl.a Kvällsposten, italiensk fotbollsälskare. radiopratare i Karlavagnen och nybliven pappa. Om ni inte hört honom i Karlavagnen tycker jag att ni ska absolut göra det. Varje gång han avslutar programmet är det med " jag heter Marcus Francesko Totti Birro". Häftigt va?
Detta gör ju att man funderar på varför vi inte döpt våra barn efter våra idoler. Vi börjar med den äldsta, Malin Annie Lennox............. Mattias Kenneth Andersson................ Mats Lasse Stefanz............ Mia Kicki Danielsson................ Nej hör ni mina älskade barn , ni ska vara glada för de vanliga svenska namn ni fått fast vi får höra en hel del kommentarer för de namnen vi valt. Den enda som möjligtvis är nöjd är nog Mia. Måste bara flumma ut en gång till, Mattias Pierluigi Collina............ ÄLskar dig Mattias.
Nu ska jag samla mig, förkylning till trots, och åka till Hjärnarp och heja fram damerna i Röke innebandy klubb till seger eller ialla fall oavgjort så att de stannar kvar i tvåan. Go Röke.
Over and out.
lördag 28 februari 2009
onsdag 25 februari 2009
Konstiga egenheter
Tjoho Mats, nu är det en smal strimma grönt bakom värmeljuset. Vad detta handlar om är mina konstiga egenheter. Stod där ute och tittade på snön (gjorde kanske något annat också) och fick ett av mina berömda infall. Om jag sätter något i kanten av snön så kan jag mäta hur mycket snön smälter per dag. Sagt och gjort, jag satte ett utbränt värmeljus i snökanten och idag har det smält undan minst 5 cm. Fantastiskt. Genialt.
Det är nog inte bara jag som har lite konstigheter för mig, det är nog väldigt utbrett. I mina dagliga arbetsverksamhet städar jag ett antal trappuppgångar. I en av dessa bor en mycket märklig människa som lägger ut knappar i trappan. Så kommer jag med min svabb och ska torka rent, plockar upp knapparna som är utspridda på många trappsteg, lägger tillbaka dem exakt där jag tog dem snyggt och prydligt. Det är ju fina knappar, hon vill nog ha tillbaka dem. När jag sedan är färdig för dagen går jag hem och väntar på samtal från min arbetsgivare för då har käringen ringt och klagat på att jag inte varit där och städat. Det har hänt ett antal gånger nu, att hon inte ger upp, nästa gång snor jag knapparna för henne, jag sparar ju på knappar.
Har ni gjort en Gunde Svan? Inte, då tycker jag ni ska prova. Läste någonstans att Gunde tog tid på hur lång tid det tog för honom att duscha. Riktigt så långt går inte jag men jag brukar gå och dusch i reklamavbrotten, de brukar ligga på ungefär 15 inslag var gång, när jag då kommer tillbaka räknar jag de inslag som som är kvar, som bäst har jag räknat fyra kvar. Sjukt eller.
Eller när jag är ute och går, varannan lyktstolpe går jag snabbt och varannan sänker jag tempot.
Ja, ja var och en blir salig i sin tro. Over and out för denna gången..........
Det är nog inte bara jag som har lite konstigheter för mig, det är nog väldigt utbrett. I mina dagliga arbetsverksamhet städar jag ett antal trappuppgångar. I en av dessa bor en mycket märklig människa som lägger ut knappar i trappan. Så kommer jag med min svabb och ska torka rent, plockar upp knapparna som är utspridda på många trappsteg, lägger tillbaka dem exakt där jag tog dem snyggt och prydligt. Det är ju fina knappar, hon vill nog ha tillbaka dem. När jag sedan är färdig för dagen går jag hem och väntar på samtal från min arbetsgivare för då har käringen ringt och klagat på att jag inte varit där och städat. Det har hänt ett antal gånger nu, att hon inte ger upp, nästa gång snor jag knapparna för henne, jag sparar ju på knappar.
Har ni gjort en Gunde Svan? Inte, då tycker jag ni ska prova. Läste någonstans att Gunde tog tid på hur lång tid det tog för honom att duscha. Riktigt så långt går inte jag men jag brukar gå och dusch i reklamavbrotten, de brukar ligga på ungefär 15 inslag var gång, när jag då kommer tillbaka räknar jag de inslag som som är kvar, som bäst har jag räknat fyra kvar. Sjukt eller.
Eller när jag är ute och går, varannan lyktstolpe går jag snabbt och varannan sänker jag tempot.
Ja, ja var och en blir salig i sin tro. Over and out för denna gången..........
måndag 23 februari 2009
Vardag igen
Ibland har man tur att träffa på trevliga människor. Var och handlade till min mor, stannade vid charken. Före mig stod en man, pensionär, med en handlelapp i handen. Han tittade på mig med pliriga ögon och sa:
Kan inte förstå varför min hustru måste skriva baklänges på lappen. Fattar hon inte att det tar dubbelt så lång tid att handla.
Han lät mig stå där en stund och grunna på vad det var han sa sedan skrattade han och vände på lappen. Oj då läste visst från baksidan och skrattade hjärtligt. Gormade sedan över att frun skickat med honom en för liten korg, nu fick han ju ta bort vissa varor. Han skrattade hela vägen till kassan och där framme skulle han dra icakortet vilket misslyckades.
Herrejisses sa han, jag kan inte koncentrera mig med så många vackra flickor runt mig. En riktigt kramgo farbror, förresten hette han Tore. Tore, you made my day!
Ska nu gå in en runda på tradera. Jag brukar lägga lite bud på böcker. Just nu samlar jag serien om Cherry Ames. En serie jag läste med förtjusning i min ungdom, har läst några böcker nu men jag måste säga att jag överromantiserade dem förr. Klart de är ju skrivna tidigt femtiotal så det blir en nostalgitripp. Hoppas Mia en gång uppskattar dem. Har också börjat samla Anne på Grönkulla ( också till Mia) men jädrans vilket drag det är på de senare böckerna i serien, en bok kan gå för över 200 kr. Men akta er andra Anne på Grönkullafantaster nu ger jag mig inte kosta vad det kosta vill. Nackdelen med mig är att jag går in och bjuder sen glömmer jag att bevaka sista datumen. Har missat många böcker på det viset, men nu blir det andra bullar.
Over and out
Ibland har man tur att träffa på trevliga människor. Var och handlade till min mor, stannade vid charken. Före mig stod en man, pensionär, med en handlelapp i handen. Han tittade på mig med pliriga ögon och sa:
Kan inte förstå varför min hustru måste skriva baklänges på lappen. Fattar hon inte att det tar dubbelt så lång tid att handla.
Han lät mig stå där en stund och grunna på vad det var han sa sedan skrattade han och vände på lappen. Oj då läste visst från baksidan och skrattade hjärtligt. Gormade sedan över att frun skickat med honom en för liten korg, nu fick han ju ta bort vissa varor. Han skrattade hela vägen till kassan och där framme skulle han dra icakortet vilket misslyckades.
Herrejisses sa han, jag kan inte koncentrera mig med så många vackra flickor runt mig. En riktigt kramgo farbror, förresten hette han Tore. Tore, you made my day!
Ska nu gå in en runda på tradera. Jag brukar lägga lite bud på böcker. Just nu samlar jag serien om Cherry Ames. En serie jag läste med förtjusning i min ungdom, har läst några böcker nu men jag måste säga att jag överromantiserade dem förr. Klart de är ju skrivna tidigt femtiotal så det blir en nostalgitripp. Hoppas Mia en gång uppskattar dem. Har också börjat samla Anne på Grönkulla ( också till Mia) men jädrans vilket drag det är på de senare böckerna i serien, en bok kan gå för över 200 kr. Men akta er andra Anne på Grönkullafantaster nu ger jag mig inte kosta vad det kosta vill. Nackdelen med mig är att jag går in och bjuder sen glömmer jag att bevaka sista datumen. Har missat många böcker på det viset, men nu blir det andra bullar.
Over and out
lördag 21 februari 2009
Det är nu dags för den stora premiären. Lite nervöst är det, vad ska man skriva om. Läste förett tag sedan om en dam i sjuttioårsåldern som bloggade hejvilt och tyckte det var fantastiskt roligt.
Kan hon så varför skulle inte jag kunna. Sagt och gjort, jag bad Janne fixa en blogg till mig, han till och med namngav den. Pratstunden, ett skitbra namn för det är precis vad jag ska göra här.
Just nu har vi ätit en jättegod middag och Janne diskar för i vår låda har vi två knivar som ideligen försöker ta livet av mig. Har precis läkt ett sår på tummen då jag fick tag på kniveländet igen, två sekunder senare ett stort jack i långfingret, trodde att min sista stund var kommen. Inte heller får man något ömkande 0rd, nä bara ha inte så jävla brått.
Katten Celsius fick sin beskärda del, en liten tallrik räkor. Jag får ofta höra av mina älskade barn att han är övergödd, tycker inte jag, han är bara rund och god. Jag får väl höra med Mattias, det är hans katt, vad han tycker när han kommer hem i maj.
Vi har haft barnbarnet Cornelia hemma från tisdag till fredag. Hon ville inte vara på fritids hela dagarna nu på sportlovet så hon ringde och fråga om hon fick vara hos oss. Jadå det gick bra men då fick hon följa med mig och städa trapporna. Det gjorde hon gärna. Maken till unge att jobba, som en vuxen, annars brukar de bara springa ivägen. I en trappa kom det en äldre herre som sa till henne att hålla efter mamma, jo ja tackar ja, för hon städar lite si och så. Cornelia tittade på honom lite undrande så jag kände mig tvingad att tala om att jag är mormor till henne.
Jasssså, sa han, men hon städar i allafall kasst. lova mig nu att du håller reda på din mormor. Han plocka upp sin plånbok och gav henne tjugo kronor med orden nu lovar du det. Cornelia blev överlycklig, med de tjugo plus de hundra hon fått av gammelmormor vad de ju en hel förmögenhet. Vi tacka bägge två och medans han gick upp för trappan passa jag på att önska honom en bra dag. Då vänder han sig om och säger: Tro inte du ska få någon dricks! Tack för den passningen fast det är en mycket trevlig gentleman.
Tillbaka till det här med att se ung ut så kom morfars födelsedag upp. Cornelia fråga hur gammal morfar blir. Femtiofyra svarade jag.
- Oh. vad gammalt tyckte hon. hur gammal är du, mormor? Här gäller det att smida mens järnet är varmt,tänkte jag och svarade högt fyrtiofyra. Det kom ingen kommentar. Jag korsade fingrarna på ryggen för att jag tagit bort tio år, vi är ju faktiskt lika gamla.
Lite senare på kvällen när morfar kommit hem, frågade Cornelia morfar hur gammal han är.
Jag fyller 54 den 2 mars, svarade han. Då kunde inte jag hålla mig utan var tvungen och kolla om hon kom ihåg min låtsasålder.
44, kom det klockrent. Janne bara gapade och jag kommer inte att ändre hennes tro förrän hon själv blir medveten om lögnen.
Herregud vad mycket det blev allra första gången, trodde inte jag skulle ha så mycket att säga men det bara flödar. Over and out för denna gången.....
Kan hon så varför skulle inte jag kunna. Sagt och gjort, jag bad Janne fixa en blogg till mig, han till och med namngav den. Pratstunden, ett skitbra namn för det är precis vad jag ska göra här.
Just nu har vi ätit en jättegod middag och Janne diskar för i vår låda har vi två knivar som ideligen försöker ta livet av mig. Har precis läkt ett sår på tummen då jag fick tag på kniveländet igen, två sekunder senare ett stort jack i långfingret, trodde att min sista stund var kommen. Inte heller får man något ömkande 0rd, nä bara ha inte så jävla brått.
Katten Celsius fick sin beskärda del, en liten tallrik räkor. Jag får ofta höra av mina älskade barn att han är övergödd, tycker inte jag, han är bara rund och god. Jag får väl höra med Mattias, det är hans katt, vad han tycker när han kommer hem i maj.
Vi har haft barnbarnet Cornelia hemma från tisdag till fredag. Hon ville inte vara på fritids hela dagarna nu på sportlovet så hon ringde och fråga om hon fick vara hos oss. Jadå det gick bra men då fick hon följa med mig och städa trapporna. Det gjorde hon gärna. Maken till unge att jobba, som en vuxen, annars brukar de bara springa ivägen. I en trappa kom det en äldre herre som sa till henne att hålla efter mamma, jo ja tackar ja, för hon städar lite si och så. Cornelia tittade på honom lite undrande så jag kände mig tvingad att tala om att jag är mormor till henne.
Jasssså, sa han, men hon städar i allafall kasst. lova mig nu att du håller reda på din mormor. Han plocka upp sin plånbok och gav henne tjugo kronor med orden nu lovar du det. Cornelia blev överlycklig, med de tjugo plus de hundra hon fått av gammelmormor vad de ju en hel förmögenhet. Vi tacka bägge två och medans han gick upp för trappan passa jag på att önska honom en bra dag. Då vänder han sig om och säger: Tro inte du ska få någon dricks! Tack för den passningen fast det är en mycket trevlig gentleman.
Tillbaka till det här med att se ung ut så kom morfars födelsedag upp. Cornelia fråga hur gammal morfar blir. Femtiofyra svarade jag.
- Oh. vad gammalt tyckte hon. hur gammal är du, mormor? Här gäller det att smida mens järnet är varmt,tänkte jag och svarade högt fyrtiofyra. Det kom ingen kommentar. Jag korsade fingrarna på ryggen för att jag tagit bort tio år, vi är ju faktiskt lika gamla.
Lite senare på kvällen när morfar kommit hem, frågade Cornelia morfar hur gammal han är.
Jag fyller 54 den 2 mars, svarade han. Då kunde inte jag hålla mig utan var tvungen och kolla om hon kom ihåg min låtsasålder.
44, kom det klockrent. Janne bara gapade och jag kommer inte att ändre hennes tro förrän hon själv blir medveten om lögnen.
Herregud vad mycket det blev allra första gången, trodde inte jag skulle ha så mycket att säga men det bara flödar. Over and out för denna gången.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)